I fjol använde skogsägarna Kemera-stöd främst för vård av ungskog och hopsamling av klenträd. För det här skogsvårdsändamålet användes sammanlagt 17,77 miljoner euro, vilket är 27 procent mer än året innan. För vård av äldre planbestånd användes 11 miljoner euro och för tidig vård av plantbestånd 6 miljoner euro.
– Det är uppenbart att marknadskrafterna främjade hopsamlingen av klenträd i fjol. Hopsamling av klenträd i unga skogar är så kallade restarbeten efter försummad vård av plantbestånd. Behovet av plantskogsvård är dubbelt större än vad de nuvarande arbetsmängderna antyder. Plantskogsvård är ett av de viktigaste skogsvårdsarbetena och bör utföras i rätt tid, påminner experten på projektförvaltning Yrjö Niskanen vid Finlands skogscentral.
För vård av torvmarksskogar användes en fjärdedel mer stöd än föregående år, sammanlagt 2,3 miljoner euro, och för grundliga förbättringar av skogsvägar 3,5 miljoner euro, vilket är 16 procent mer än föregående år. Däremot minskade vitaliseringsgödslingarna med en femtedel jämfört med 2022 och stöd användes för 1,2 miljoner euro.
Om man ser till landskapen användes mest Kemera-stöd i Norra Österbotten, cirka 7 miljoner euro. I Lappland användes 5,3 miljoner euro och i Norra Savolax 4 miljoner euro i stöd i fjol. Minst stöd användes i Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten och Kymmenedalen – knappt 1 miljon euro i vartdera landskapet.
Miljöstöd intresserade skogsägare
Till skogsägare betalades i fjol 12,7 miljoner euro i miljöstöd som kompensation för skydd av skogarna för viss tid. För naturvårdsarbeten användes 1,2 miljoner euro i statligt Kemera-stöd. Användningen av miljöstöd ökade med 56 procent och naturvårdsmedlen med 40 procent från året innan.
I fjol ingick skogsägarna 1 560 miljöstödsavtal som skyddar sammanlagt cirka 5 100 hektar skog i 10 år framåt. Den totala arealen i avtalen var lika stor senast år 2011, då en betydande andel av arealen utgjordes av trädfattig torvmark.
De objekt som finansierades år 2023 var främst trädbevuxna och bördiga livsmiljöer. Kärr, lundar, omgivningar kring småvatten som avses i skogslagen och Metso-programmet samt moskogar som är viktiga för mångfalden var de vanligaste skyddsobjekten. Dessa livsmiljöer utgjorde 86 procent av den totala arealen i miljöstöden.
Allt fler virkesanskaffningsbolag, skogsvårdsföreningar och skogsserviceföretag beredde miljöstödsansökningar åt skogsägare under det gångna året. I de miljöstöd som beviljades 2023 företrädde cirka 1 770 hektar, alltså ungefär en tredjedel, ansökningar som hade beretts av dessa aktörer och resten hade beretts av Skogscentralen.
Av landskapen ingicks flest miljöstödsavtal i Lappland (1 422 ha), Mellersta Finland (516 ha), Norra Österbotten (493 ha), Päijänne-Tavastland (333 ha) och Birkaland (294 ha).
– År 2023, som också var det sista året i Kemera-stödsystemet, ingicks ett rekordartat antal miljöstödsavtal. Det förefaller som om miljöstöd har ett starkt understöd bland såväl markägare och skogsaktörer som en metod för att upprätthålla mångfalden i skogsnaturen. Vi hoppas att allt fler aktörer tar upp beredning av miljöstödsansökningar i sitt tjänsteutbud även i fortsättningen, säger chefen för finansiering och granskning Jarkko Partanen vid Finlands miljöcentral.
Kemera-stödsystemet upphörde vid årsskiftet och i år ändras stöden för skogsbruket. Lagen om det nya incitamentsystemet för skogsbruket trädde i kraft vid ingången till 2024 och ansökningstiden för Metka-stöd börjar i mars.
Mer information om användningen av Kemera-stöd finns på Skogscentralens webbplats.
Utbetalning av Kemera-stöd i landskapen 1.1–31.12.2023 (pdf).
Mer information:
Yrjö Niskanen
expert på projektförvaltning
Finlands skogscentral
tfn 0400 653 863
yrjo.niskanen@metsakeskus.fi
Jarkko Partanen
chef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral
tfn 050 336 8860
jarkko.partanen@metsakeskus.fi