En tredjedel av barnen och ungdomarna (i åldern 7–20 år) når rekommendationerna om fysisk aktivitet, men andelen som gör det minskar med åldern. Pojkar når rekommendationerna oftare än flickor. Det förekommer ojämlikheter i den fysiska aktiviteten hos barn och unga som hänför sig till deras socioekonomiska ställning, bostadsort och härkomst. Detta framgår av en undersökning om barns och ungdomars fysiska aktivitetsvanor i Finland (LIITU) 2024 som samordnats av UKK-institutet och Jyväskylä universitet.
I undersökningen om barns och ungdomars fysiska aktivitetsvanor i Finland (LIITU) 2024 har man kommit fram till följande viktiga resultat:
- Fysisk aktivitet (uppgifter från rörelsemätare)
- Rekommendationerna om fysisk aktivitet nåddes bäst av pojkar i åldern 7 (63 procent) och sämst av flickor och pojkar i gymnasieåldern (5 procent).
- Barn och unga tillbringade en stor del av sin vakna tid stilla, huvudsakligen sittande. Största delen av den fysiska aktiviteten var av låg intensitet.
- Den mest aktiva gruppen var pojkar i åldern 7 år som rörde på sig raskt eller ansträngande cirka 17 procent av sin vakna tid. Flickor i gymnasieåldern rörde på sig raskt eller ansträngande i minst omfattning, endast 6 procent av sin vakna tid.
- Ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern tog tusentals färre steg och samlade på sig betydligt fler timmar av oavbrutet stillasittande per dag än barn i lågstadieåldern.
- Hinder för fysisk aktivitet (enkätuppgifter)
- De vanligaste hindren för barn och unga att utöva idrottshobbyer var externa, såsom brist på idrottsledare eller hobbyplatser och höga hobbykostnader.
- Personliga hinder uppgavs oftast vara tidsbrist, den tid som går åt till andra hobbyer och bristen på motivation att ge sig ut och idka fysisk aktivitet.
- Flickor och unga kvinnor rapporterade oftare om hinder för att idka fysisk aktivitet än pojkar och unga män.
- Deltagande i idrottsföreningsverksamhet (enkätuppgifter)
- Andelen barn och unga som deltog i idrottsföreningsverksamhet var större än i de tidigare LIITU-undersökningarna. Deltagarnivån är nästan tillbaka på samma nivå som före coronapandemin.
- Att barn och unga tidigt börjar fokusera på en endast en gren och slutar vara föreningsaktiva vid i genomsnitt 11 års ålder utmanar såväl deras fysiska aktivitet som föreningsverksamheten i allmänhet.
- Pojkar fortsätter vara aktiva i idrottsföreningar längre än flickor. Flickor deltar oftare än pojkar i idrottstjänster som tillhandahålls av privata aktörer.
- Jämlikhet och ojämlikhet (enkätuppgifter)
- Barn och unga med funktionsnedsättning rör på sig mindre, deltar mer sällan i idrottsföreningsverksamhet, rapporterar oftare om hinder för att inleda idrottshobbyer, fick mindre stöd i fråga om fysisk aktivitet av familj och kompisar samt spelade mer digitala spel än jämnåriga utan funktionsnedsättning.
- Fysisk aktivitet var klart vanligare bland barn och unga i familjer med högre socioekonomisk ställning.
- När det gäller unga i högstadie- och gymnasieåldern var de som bor i städer mer fysiskt aktiva än de som bor på landsbygden. Det var också vanligare att delta idrottsföreningsverksamhet i städerna än på landsbygden. Barn och unga på landsbygden upplevde dessutom fler hinder för att delta i fysiska aktiviteter.
- Det fanns betydligt fler personer med utländsk bakgrund än personer med finländsk bakgrund som rör på sig för lite.
Mer fysisk aktivitet i barns och ungdomars vardag
Enligt LIITU-forskarna visar de senaste årens resultat att åtgärderna för att främja fysisk aktivitet borde ökas särskilt i vardagen för ungdomar i högstadieåldern och på andra stadiet. Idrottsutövandet har ökat, men det räcker inte till för att kompensera den minskade vardagsmotionen. För att öka den fysiska aktiviteten i vardagen behövs det mer precisa åtgärder än tidigare.
”De åtgärder för att öka befolkningens fysiska aktivitet som inletts under denna regeringsperiod, bland annat genom programmet Finland i rörelse, gör det lättare för människor att göra sådana val i vardagen som främjar deras fysiska aktivitet. Bland annat uppmuntrar vi kommunerna att utveckla daghemmens och skolornas gårdar till mångsidiga näridrottsanläggningar och främjar vi fysisk aktivitet under daghems- och skoldagar och i anslutning till skolresor. Vi utvecklar också motionsrådgivningen och tar fram olika stödåtgärder som sporrar till fysisk aktivitet för barn och unga i grundskoleåldern”, säger idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist.
Genomförandet av LIITU-undersökningen 2024
Undersökningen om barns och ungdomars fysiska aktivitetsvanor i Finland (LIITU) producerar nationell uppföljningsinformation om fysisk aktivitet, hälsovanor, stillasittande och sömn hos barn och unga i grundskoleåldern samt unga vuxna på andra stadiet (7–20-åringar). Den kartlägger också deras attityder, värderingar och erfarenheter i fråga om fysisk aktivitet.
I LIITU-undersökningen 2024 behandlas dessutom följande teman: miljöer och hinder för fysisk aktivitet, skolgymnastik och skolresor, föreningsaktivitet, digitalt spelande, skillnader i fysiska aktivitetsvanor mellan finsk- och svenskspråkiga, fysiska aktivitetsvanor hos barn och unga med funktionsnedsättning samt jämlikhet och ojämlikhet inom motion och idrott.
LIITU-undersökningen 2024 genomfördes för första gången samtidigt för elever inom den grundläggande utbildningen och studerande på andra stadiet. Undersökningens enkät besvarades av sammanlagt 21 619 barn och unga. Den fysiska aktiviteten mättes med rörelsemätare hos 2 871 deltagare. När det gäller studerande på andra stadiet rapporteras endast gymnasiestuderandenas resultat, eftersom materialet inte är representativt för studerande vid yrkesläroanstalter.
Forskningscentralen för hälsofrämjande vid Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet och UKK-institutet svarar i samarbete med regionala partner för genomförandet av LIITU-undersökningen. Undervisnings- och kulturministeriet svarar för undersökningens finansiering.
Mer information om resultaten av LIITU-undersökningen 2024:
- Sami Kokko, professor, Jyväskylä universitet (genomförandet av undersökningen, enkätundersökningen)
Telefon: 050 593 7733 eller e-post: sami.p.kokko@jyu.fi
- Tommi Vasankari, direktör, professor, medicine doktor, UKK-institutet (mätningarna med rörelsemätare)
Telefon: 040 505 9157 eller e-post: tommi.vasankari@ukkinstituutti.fi
- Carola Ray, seniorforskare, gruppledare, Folkhälsans forskningscentrum (resultaten för svenskspråkiga barn och unga)
Telefon: 050 370 5193 eller e-post: carola.ray@folkhalsan.fi
Offentliggörandet av LIITU-undersökningen 2024
Resultaten av LIITU-undersökningen 2024 publiceras den 7 maj 2025 kl. 13.00–15.00. Det är möjligt att delta i publiceringsevenemanget på distans eller på plats (Tankehörnan, Helsingfors). Programmet (endast på finska) för evenemanget finns här. Medier ska anmäla sig till evenemanget senast den 6 maj: saku.rikala@gov.fi.
Publikationen Barns och ungdomars fysiska aktivitetsvanor i Finland – resultaten av LIITU-undersökningen 2024 kan läsas på webben fr.o.m. den 7 maj kl. 13.00 här. Publikationen skickas på begäran till media som embargo, inom den tillåtna tidsramen. Obs! Uppgifterna får publiceras den 7 maj 2025 kl. 00.05.
Förfrågningar om intervjuer och andra frågor:
Saku Rikala, specialsakkunnig, statens idrottsråd, undervisnings- och kulturministeriet, e-post saku.rikala@gov.fi eller telefon 0295 330 042.